Som många vet så dog min supra en rätt brutal död i September förra året.
Efter diverse sena nätter…å många funderingar senare så beslutade jag mig för att mina supradagar var över,
mkt pga. olyckan. Fysiskt sett så klarade vi oss rätt bra, men det publicerades en bild i Väterbotten Kurirens webtidning där pajkastningen var ett faktum. Saker som “rätt åt dig“…“Pappas pengar“...”så går det när man buskör“ mm.. fick mig att inse att norrländska avundsjukan verkligen existerade och var utbredd, mkt mer än jag kunde tro. Naturligtvis fanns det uppmuntrande kommentarer också, men de som kändes var naturligtvis dom personliga påhoppen.
Men, skam den som ger sig. En av mina bästa kompisar som bodde i Umeå och tidigare hjälpt mig med Supran, ville inte låta Supran dö. han köpte en begagnad kaross och där står vi nu.
Jag kommer att agera bollplank/mentor åt han som bygger. Samt sköta kontakten med “yttervärlden” =)
Vi siktar på att bygga Sveriges brutalaste supra. Motorn kommer uppdateras med nytt grenrör samt ny turbo och vi siktar på 1000hk+.
